Förnekandet som Darwinister misslyckas med att dölja bakom sitt språk uttrycks på följande sätt av olika forskare och Darwinister själva:
Biologen William Fix:
Forskare vid spetsen av utredningen har satt kniven mot den klassiska Darwinismen. De har inte offentliggjort denna nyhet, utan har hållit den inom sina tekniska artiklar och inre råd.
Den Darwinistiska antropologen Robert A. Martin:
År 1972 publicerade Niles Eldredge från ”American Museum of Natural History” och Steven Jay Gould från Harvard University, en artikel om att införa begreppet: “avbruten jämvikt”. Där de frågade: om evolutionen går framåt på ett långsamt, gradvist och metodiskt sätt, var är då alla fossila intermediärer mellan arterna? Kanske de är svåra att finna, då de inte existerar.
Darwinisten T.H. Frazzetta från universitetet i Illinois ekologiska avdelning:
För varje år som går börjar den tidigare så enkla synen på evolutionen att falla sönder.
Den franska Darwinisten Jean Pierre Lehman:
Darwinismen i dess gamla och klassiska form har brutit samman.
Den Darwinistiska och vetenskapliga redaktören Gordon Rattray Taylor:
Det må vara som det är, men bevisen ackumulerar att chans är otillräckligt för att förklara förekomsten av en fantastiskt samordnad struktur och ett perfekt anpassat beteende, vilket biologerna är på väg att upptäcka. Som två amerikanska biologer nyligen förklarat: ”Det största pusslet, problemet med evolutionens mekanism, är långt ifrån lösta”. I korthet, är dogmen som dominerade det biologiska tänkandet i över ett sekel, på väg att kollapsa.
Darwinistiska professorn i fysik, H.S. Lipson:
Den Darwinistiska och vetenskapliga redaktören Gordon Rattray Taylor:
Det må vara som det är, men bevisen ackumulerar att chans är otillräckligt för att förklara förekomsten av en fantastiskt samordnad struktur och ett perfekt anpassat beteende, vilket biologerna är på väg att upptäcka. Som två amerikanska biologer nyligen förklarat: ”Det största pusslet, problemet med evolutionens mekanism, är långt ifrån lösta”. I korthet, är dogmen som dominerade det biologiska tänkandet i över ett sekel, på väg att kollapsa.
Den Darwinistiska professorn i ekologi och evolutionsbiologi E.O. Wiley:
(Norman) MacBeth föreslår att vi ska betrakta evolutionen med nya ögon, att vi erkänner för allmänheten, och vid behov även för oss själva, att vi har betänkligheter angående Darwinismen och dess syntetiska teori och att vi skall föra en öppen debatt om detta. Jag anser att det är ett utmärkt förslag.
Journalisten Larry Witham:
Jag har intervjuat dussintals vetenskapsmän och när de befinner sig med varandra eller med en journalist de litar på, kan de säga: ”Det är komplext” eller ”Molekylärbiologin är i kris”, något de inte kan säga offentligt.
Det är där Darwinisterna befinner sig nu. Darwinisterna tvivlar nu på den teori som de så fanatiskt anslutit sig till under så många år. Det globala bedrägeriet, som Darwinismen är, har nu kommit till ett slut. De passionerade anhängarna av Darwinismen kunde kanske aldrig föreställa sig att de skulle förlora kriget de förklarat mot Allah(säkerligen är Allah bortom det). De medel som står till deras förfogande, de cirklar de påverkat och stödet de fått från olika stater, ledde dem till att, ytligt, betrakta sig själva som mycket mäktiga. Undervisningen av evolutionsteorin i skolan har lett till att nya generationer har vuxit upp med idén om evolutionen. Världens ledande tidningar, tidskrifter och TV-stationer och ännu viktigare, ledare på de högsta nivåerna av nationella förvaltningar, var ständigt engagerade och både stöttade och främjade Darwinismen. Som på senare tid, tvingar till exempel, företrädarna för olika länder, det Europeiska rådet, länder att genomföra pro-darwinistiska beslut. Men dessa metoder gör inte längre Darwinisterna någon nytta.
Skillnaden mellan idag och tidigare är att dessa beslut vidtagits på internationell nivå och används till att skapa en effekt hos människor så att det ska vara lättare att uppnå målen att locka till sig människor, under Darwinismens inflytande, för att på så sätt för Darwinismen närmare i sin omloppsbana. Den nuvarande situationen är dock att i och med debuten av verket ”Atlas of Creation” vid det Europeiska rådets plattform, har detta följts av en debatt om hur boken ska tas emot, vilket har visat på en kännbar och allmänt rådande ilska från Darwinisterna.
Dessa saker är samtliga ett definitivt tecken på nederlag. Den visar på hur effektiv den vetenskapliga och intellektuella kampanjen mot Darwinismen har varit. I ett uttalande i tidsskriften Science Magazine, sammanfattar den evolutionistiska professorn Umit Sayin nuläget under påverkan av Harun Yahya:
Det finns ingen kamp mot kreationisterna nu. De har vunnit kriget… År 1998 kunde jag motivera sex medlemmar av den turkiska ”Academy of Science” att tala ut mot den kreationistiska rörelsen. Idag är det omöjligt att motivera någon.
Ingen kommer förstås att försöka sprida Darwinismen under en konferens, med full vetskap om att det är osant och har blivit avslöjat. Darwinisterna har inga vetenskapliga bevis och inget vetenskapligt utlåtande att visa mot skapelsens faktum.
Upphävandet av den Darwinistiska förtrollningen har utan tvekan gjort sig av med Darwinismen helt och hållet eftersom de försökte upprätthålla denna perversa religion med hjälp av förtrollning. När förtrollningen upphävdes fanns det inget kvar av teorin att klamra sig fast vid, eftersom det inte fanns någon vetenskaplig grund som stöd. Ingen metod som de ateistiska frimurarna, Dajjals system, kan användas för att stötta upp Darwinismen och kommer inte att tjäna något syfte alls. Darwinismen kommer av kommande generationer betraktas som lika löjliga som de forna berättelserna som berättades med total övertygelse; att jorden vilar på ryggen av en jättesköldpadda. Folk kommer inte att förstå hur Nobelpristagande professorer, universitetslärare och vetenskapsmän kunnat tro på en sådan fars och hur de har kunnat ledas till att uppmuntra sådana dumheter. 2000-talet kommer att avslutas med en skam för alla Darwinistiska kretsar.
