Evolutionsteoretiker trodde aldrig under de senaste 150 åren att Darwinismen öppet skulle kallas för en lögn och att bevis som vederlägger teorin skulle avslöjas i full detalj. Även om en stor del människor insåg att den var en falsk religion förblev de, inför Darwinismen, tysta och tvingades att acceptera detta perversa system. Lärare var tvungna att undervisa om evolutionslärans utveckling för sina elever även om dessa bröt mot förnuft, logik, vetenskapliga rön och sina egna övertygelser eftersom de utsattes för intensiv och avskräckande propaganda. Darwinismen kunde endast hållas levande genom påtryckningar, våld och hot.
Men läget har nu ändrats. Darwinismens ogiltighet har avslöjats, obestridligt och med vetenskapliga bevis. Det har tydligt visats att Darwinismen är en stor lögn som hålls upprätt genom förfalskningar och bedrägerier. Det stora verket ”the Atlas of Creation” har funnit ett hem hos forskare, universitetslärare och personer med ansvar att styra länder, alla med ett intresse för ämnet och även studenter kan komma åt verket på Internet. Denna situation har av Darwinisterna mötts med häpnad, panik, rädsla och skräck och de har försökt, på sitt eget dumma sätt, att förhindra läsandet av ”the Atlas of Creation.” De själva har börjat inse att deras teori har hamnat i en återvändsgränd.
En djup tystnad råder nu i Darwinistiska kretsar inför detta faktum. Vissa fanatiska Darwinister har antagit mentaliteten att; ”det gör inte ont” likt ett barn som har haft en leksak som tagits bort, trots att de har sett stora mängder av vetenskapliga bevis som undergräver evolutionsteorin och det stora intresset människor har visat dessa bevis och trots att de är väl medvetna om att Darwinismen har kollapsat. De försöker dåraktigt att stå på sig genom att säga ”Jag tror på Darwinismen oavsett vad och jag kommer att fortsätta att hylla den”. Faktum är dock att detta är ett Darwinistiskt trick som inte kommer att leda dem någonstans.
Som Allah avslöja i versen; … Djävulens list är [enbart] svaghet. (Surat an-Nisá, 76) visar att Darwinismens system enligt Dajjal, kollapsar mycket snabbt. Så mycket att den är slut enbart av det faktum att proteiner inte kan förekomma spontant eller att övergångs fossiler inte existerar. En Darwinist kan inte förbli en Darwinist i kölvattnet av denna information. Allt han kan säga med en själlös envishet är: ”Jag tro och jag tänker fortsätta att tro”. Men det är inte vad han egentligen tycker. Det är inte längre möjligt för honom att tro på Darwinismen. Vissa anhängare av Darwinismen framhärdar med samma envishet som ett barn som hävdar att tvålen som hans mun har tvättats med, inte alls är obehaglig. Men om barnet hävdar att tvålen är obehaglig eller ej, är irrelevant. Vad som är av betydelse är att han vid slutet av dagen upplever att den obehagliga smaken i munnen har orsakats av tvål. Därför finns det med all sannolikhet inte en enda Darwinist kvar efter alla bevis på Darwinismens ogiltighet, som inte är medveten om att den är ett bedrägeri.
Darwinister är nu medvetna om att det inte är någon nytta med att försöka lura människor för att skydda teorin. Den Darwinism som de skapat med imaginära scener och olika bedrägerier för 150 år sedan och som de upprätthöll med våld, har nu kommit till sitt slut. Det är omöjligt för Darwinister att fortsätta med denna perversa tro när de har lärt sig att hela denna fantastiska berättelse är sann. Darwinisterna har väntat på en förment frälsare hela tiden. De väntade sig att en vetenskapsman skulle dyka upp och producera de mystiska fossilerna de väntat på under alla dessa år. Men de har sett med sina egna ögon att detta aldrig kommer att ske och har nu, i sina egna sinnen, blivit övertygade om detta. Notre Dames universitetsprofessor Peter van Inwogen talar om den mest värdefulla sanningen:
Om Darwinisters svar på denna viktiga bok sker genom att ignorera den, förvränga den eller förlöjliga den, kommer det att vara ett bevis till förmån för den omfattande misstanken om att Darwinismen idag enbart fungerar mer som en ideologi än som en vetenskaplig teori.
Oavsett hur mycket Darwinisterna säger; ”det gör inte ont” framgår det av deras reaktioner, de åtgärder de vidtar och det intensiva tillståndet av panik, att detta nederlag har kommit som en bedövande chock. Det är naturligtvis mycket svårt för en forskare som har trott på den Darwinistiska lögnen under många år, att senare i livet inse att han har blivit lurad. Folk är i allmänhet ovilliga att erkänna att de har blivit lurade och att de blint har stöttat detta bedrägeri. Därför är den första utvägen att säga ”Jag tror det inte” när de ställs inför bevis mot Darwinismen. Men i själva verket tror den personen till 100 % på de bevis som lagts framför honom. När han tillfrågas sex månader senare har hans ilska lagt sig och han börjar svara. Med all sannolikhet kommer han att säga att; ”Darwinismen kan eller kan inte vara sann.” Han kommer att börja dividera och leta efter ett svar som hamnar mitt emellan som; ”Nya uppgifter kan dyka upp i framtiden”. Men faktum är att han är väl medveten om att denna perversa ideologi är ett bedrägeri, berövad alla bevis, men han kommer att finna det svårt att erkänna detta på en gång. Men ändå är Darwinismen ett avslutat kapitel för den människan.
Han kommer finna det svårt att tro (och skrattretande) att han någonsin hyllade tanken på att droppar av olja som föll i vattnet omvandlades till proteiner. Han kommer att undra över hur han misslyckades med att förstå att inte en enda övergångsformad fossil existerar, han kommer att förvånas över sig själv och vara chockad över hur han någonsin hyllat sådana dumheter för kanske en så lång tid som 50 år. Han kommer att skämmas över att ha fallit för den Darwinistiska förtrollningen och hur han stöttat en lögn. Även de mest fanatiska Darwinisterna känner så idag. Detta kan skönjas ur olika uttalanden och anas i deras skepticism. Några av dem erkänner även detta explicit. Men det är aldrig försent att överge en falsk tro och acceptera sanningen. Att erkänna sanningen och överge sina brister, är en stor dygd. Den korrekta saken att göra efter att ha sett de vetenskapliga underlagen, är att öppet erkänna att Darwinismen är rent nonsens.
