1. VI SÄNDE Noa till hans folk med uppdraget: "Varna ditt folk, innan ett plågsamt straff drabbar dem!"

2. [Och Noa] sade: "Jag har kommit, mitt folk, för att varna er klart och entydigt:

3. dyrka Gud och frukta Honom! Och lyd mig!

4. Då skall Gud förlåta er era synder och ge er uppskov till en tid [som Han] har fastställt - när den är inne, kan den inte uppskjutas - om ni [bara] visste...!"

5. [Noa bad till Gud och] sade: "Herre! Jag har talat till mitt folk natt och dag,

6. men mina uppmaningar har bara lett till att de alltmer drar sig undan.

7. Och varje gång jag kallar dem [till tron] för att Du skall ge dem Din förlåtelse, sätter de fingrarna i öronen och sveper kläderna tätare om sig, och de förskansar sig i envishet och högmod.

8. Jag har vädjat till dem med hög röst

9. och talat offentligt till dem på allmän plats, och jag har talat med dem i förtrolighet

10. och sagt dem: `Be er Herre om förlåtelse för era synder! Han förlåter och förlåter på nytt;

11. Han skall låta himlen sända er rikligt regn

12. och föröka er rikedom och era söners [antal] och skänka er trädgårdar, vattnade av bäckar.

13. Hur är det fatt med er? Ni håller inte Gud i ära så som Han i Sitt höga majestät bör äras!

14. Det är Han som har skapat er steg för steg!

15. Ser ni inte att Gud har skapat sju himlar, som välver sig över varandra,

16. och satt ibland dem månen [som lyser med lånat] ljus och solen som en sprakande fackla?

17. Gud har låtit er växa upp som plantor ur jorden;

18. med den skall Han sedan låta er återförenas [och till slut] skall Han låta er träda fram [ur den på nytt] i uppståndelsens [ögonblick].

19. Och Gud har brett ut jordens [yta] för er som en matta,

20. för att ni skall kunna färdas över den på vägar och stigar.`”

21. Noa sade [vidare]: "Herre! De lyssnar inte till mig men följer den som [stoltheten över stora] rikedomar och [många] söner driver allt närmare undergången.

22. De har gjort upp en slug plan

23. och säger [till varandra]: `Låt oss aldrig överge våra gudar – varken Wadd, Suwa, Yaghuth, Ya`uq eller Nasr!`

24. På detta sätt har de lett många vilse. Herre! Låt dessa orättfärdiga [människor] gå vidare från misstag till misstag!"

25. De dränktes på grund av sina synder och [en Dag] skall de ledas in i Elden, och de kommer inte att finna en annan hjälpare än Gud.

26. Och Noa [sade till Gud]: "Herre! Låt ingen av dem som förnekar sanningen bli kvar på jorden;

27. om Du låter dem bli kvar, kommer de att leda Dina tjänare vilse och de kan inte lämna i arv annat än [ytterligare] sedligt fördärv och gudlöshet.

28. Herre! Skänk oss Din förlåtelse - mig och mina föräldrar och de troende som stiger in i mitt hus och alla troende män och kvinnor! Och låt de orättfärdiga gå allt snabbare mot sin undergång!"