1. Nun. VID PENNAN och det som skrivs ned!

2. Tack vare din Herres nåd är du inte besatt!

3. Helt visst kommer din belöning att vara i evighet.

4. Ditt liv och ditt handlande är ett lysande [exempel],

5. och du skall se - och [dina fiender] skall se -

6. vem av er som har förlorat förståndet.

7. Din Herre vet bäst vem som har vikit av från Hans väg, och Han vet bäst vem som följer Hans ledning.

8. Hör därför inte på dem som förnekar sanningen;

9. de skulle vilja att du gick dem till mötes för att då visa sig tillmötesgående [mot dig].

10. Och lyssna inte till den som är färdig att svära på allt

11. och springer med skvaller och illvilligt förtal,

12. som motarbetar det goda, överträder alla förbud [och] syndar [av vana],

13. grov i sättet och omåttlig [och] därtill av tvivelaktig härkomst.

14. [Högmodig över] sin rikedom och sina [talrika] söner

15. säger han, när han hör Våra budskap läsas upp: "[Detta är ingenting annat än] sagor från förfädernas tid!"

16. På hans panna skall Vi bränna in skammens och vanärans brännmärke!

17. Vi har satt [dessa människor] på prov, liksom Vi satte ägarna till en fruktträdgård på prov, när de svor att de skulle skörda [dess frukt] följande morgon

18. utan att göra förbehåll [för Guds vilja].

19. Medan de sov, kom en [besökare sänd] av din Herre; han gick ronden [runt fruktträdgården]

20. och följande morgon låg [den] tom som ett redan skördat sädesfält.

21. I gryningen ropade de till varandra:

22. "Vi bör gå tidigt till trädgården om vi vill skörda [frukten]!"

23. Och när de gick sade de sinsemellan med låg röst:

24. "I dag får ingen fattiglapp komma in och störa oss!"

25. Och de begav sig tidigt i väg, beslutna att genomföra vad de hade föresatt sig.

26. Men när de fick se [trädgården] sade de: "Vi måste ha tagit fel väg!"

27. [Men när de insåg vad som hänt ropade de:] "Vi har blivit ruinerade!"

28. Den förnuftigaste av dem sade: ”Jag sa` er ju att ni skulle prisa Gud.”

29. Och de svarade: "Stor är vår Herre i Sin härlighet! Vi har sannerligen gjort orätt!"

30. Och de överföll varandra med förebråelser.

31. [Till sist] sade de: "Vår olycka var att vi gick för långt!

32. Kanske ger oss vår Herre något ännu bättre än det [som vi har förlorat] - till vår Herre vänder vi vår håg, till honom sätter vi vårt hopp!"

33. SÅDANT är Vårt straff [i denna värld]. Men det straff [som väntar syndarna] i det kommande livet är sannerligen hårdare - om de bara visste...!

34. [Men] på de gudfruktiga väntar lycksalighetens lustgårdar hos deras Herre;

35. eller skulle Vi behandla dem som har underkastat sig Vår vilja på samma sätt som de obotfärdiga syndarna

36. Hur är det fatt med ert omdöme?

37. Eller har ni en Skrift som ni studerar

38. där [det sägs] att ni skall ha det som ni [själva] väljer?

39. Eller har ni fått ett högtidligt löfte av Oss, gällande till Uppståndelsens dag, att låta er själva fälla avgörandet

40. Fråga dem vem av dem som borgar för detta;

41. Har de några som är med dem i detta, låt dem då kalla på dem, om de har talat sanning.

42. [Påminn dem om] den Dag då allt som varit djupast dolt skall dras fram i ljuset och de kommer att uppmanas att falla ned [inför Gud] men förmår inte göra det.

43. [De skall stå] med sänkta huvuden, överväldigade av skam, eftersom de redan [i livet], friska [till kropp och själ], uppmanades att falla ned [inför Honom men vägrade].

44. Lämna nu åt Mig [att ta itu med] dem som förnekar sanningen i detta budskap; Vi skall föra dem mot undergången steg för steg, utan att de inser vad [som sker];

45. Jag ger dem ett uppskov, men Min plan ligger fast.

46. Eller begär du en avgift av dem [för att framföra ditt budskap], så att de nu tyngs av skuldbördor

47. Eller har de [sådan kunskap om] den verklighet som är dold för människor att de [kan] skriva ned [vad de vet]?

48. HA därför tålamod, [Muhammad,] och avvakta din Herres dom och var inte som han som slukades av en väldig fisk och som anropade [sin Herre], medan vreden [mot hans motspänstiga landsmän ännu] kokade inom honom.

49. Och om inte hans Herre hade inneslutit honom i Sin nåd, skulle han ha kastats upp på den öde stranden, tyngd av sin skuld.

50. Men Gud hade utvalt honom och gjort honom till en av de rättfärdiga.

51. [Ha tålamod] även om de som förnekar sanningen kastar så hätska blickar mot dig, när de får höra [stycken av] Koranen [att de så när får dig att förlora fattningen] och säger: "Han är sannerligen galen!"

52. Denna [Koran] är ingenting mindre än en påminnelse till alla folk.