1. Taa seen. DETTA ÄR budskap ur Koranen, en Skrift som är klar i sig själv och som klart framställer sanningen,

2. en vägledning och ett glatt budskap om hopp till de troende,

3. de som förrättar bönen och ger åt de behövande; det är de som har förvissningen att det eviga livet [väntar].

4. Vi har låtit dem som inte tror på det eviga livet se sina handlingar i ett förskönande ljus och så går de sin väg fram, snubblande än hit än dit i blindo.

5. Ett bittert straff väntar dem och i det eviga livet skall de stå som förlorare.

6. Du har [Muhammad] fått ta emot [uppenbarelsen av] Koranen av en vis, en allvetande [Herre].

7. [MINNS] att Moses sade till de sina [i öknen]: "Jag ser en eld i fjärran. Där kan jag kanske få upplysning [om vägen] eller hämta några glödande kol, så att ni kan värma er."

8. Men när han närmade sig Elden [hörde han en röst som] ropade: "Välsignade är de som står intill elden och de som befinner sig i dess närhet! Stor är Gud, världarnas Herre, i Sin härlighet!"

9. [Och Gud talade till Moses och sade:] "Moses! Jag är Gud, den Allsmäktige, den Vise!"

10. Och: "Kasta nu din stav!" Och när [Moses] såg den röra sig kvickt, som om den hade varit en orm, vände han sig bort och ville fly därifrån. [Gud talade på nytt till Moses och sade:] "Moses! Du har ingenting att frukta - [Mina] utsända känner ingen fruktan inför Mig

11. och inte heller de som gjort ont men sedan gör gott i det ondas ställe. Ja, Jag är ständigt förlåtande, barmhärtig."

12. Och [Gud sade:] "För in din hand [och lägg den mot din sida]; när du drar fram den skall den lysa vit, utan en fläck. [Dessa är två] av nio tecken [som du skall visa] för Farao och hans folk; de är människor förhärdade i synd och trots."

13. Men när de fick se Våra tecken, som [borde ha] öppnat deras ögon, sade de: "Detta är uppenbar trolldom!"

14. Och i sin ondska och sitt högmod förnekade de [tecknen], trots att de i sitt innersta var övertygade om deras äkthet. Se vilket slut dessa främjare av oordning och sedligt fördärv gick till mötes!

15. OCH VI gav David och Salomo kunskap [om många ting]. Och de sade: "Låt oss lova och prisa Gud, som har skänkt oss Sin nåd i rikare mått än andra troende [Guds] tjänare!"

16. Och Salomo ärvde Davids [profetiska visdom]. Och han sade: "[Hör på,] alla! Vi har fått lära oss förstå fåglarnas språk och något av allt [gott i denna värld] har kommit oss till del - sannerligen ett tydligt tecken på [Guds] nåd!"

17. [En dag] lät Salomo sina arméer av osynliga väsen, människor och fåglar samlas och han formerade dem [till marsch och de marscherade]

18. till dess de kom till Myrornas dal. [Då] hördes en myra ropa: "Myror! Skynda er in i era bostäder så att inte Salomo och hans soldater trampar ihjäl er utan att de [ens] märker det!"

19. Salomo log glatt åt myrans ord och han [bad till Gud och] sade: "Herre! Låt min tacksamhet för Dina välgärningar mot mig och mot mina föräldrar förbli levande, och hjälp mig att leva rättskaffens så att Du kan se [på mina handlingar] med välbehag, och gör mig av nåd till en av Dina rättfärdiga tjänare!"

20. Och [en dag] då han mönstrade sina fåglar sade han: "Varför ser jag inte härfågeln? Är det möjligt att den inte är här

21. Jag skall minsann straffa den strängt, nej, jag skall döda den, om den inte kan ge mig ett gott skäl [för sin frånvaro]!"

22. [Härfågeln] blev inte [borta] länge och [när den återkom] sade den: "Jag har fått veta något som du inte vet: jag har med mig säkra underrättelser till dig från sabéernas land.

23. Jag har fått se att en kvinna härskar över dem; hon har fått allt [av denna världens goda] och hennes tron är en mäktig och lysande [tron].

24. Och jag har fått se hur hon och hennes folk tillber solen i stället för Gud; Djävulen har nämligen utmålat deras handlingar för dem i ett förskönande ljus och han har spärrat vägen för dem och de är helt utan vägledning.

25. [Han har intalat dem] att de inte skall falla ned i tillbedjan inför Gud, som uppenbarar det som är dolt i himlarna och på jorden och som vet allt det ni håller hemligt och det ni öppet tillkännager;

26. Gud, ingen gudom finns utom Han - Herren till härlighetens och allmaktens tron."

27. [Salomo] sade: "Vi skall se om du har talat sanning eller om du är en lögnare.

28. Flyg med detta brev från mig och kasta ned det till dem; håll dig sedan på avstånd från dem, till dess du ser vad deras svar blir."

29. [När drottningen läst brevet] sade hon: "Aktade rådgivare! Jag har tagit emot ett brev hållet i högstämda ordalag.

30. Det är från Salomo [som säger:] `I Guds den Nåderikes, den Barmhärtiges namn!

31. Uppres er inte i högmod mot mig; kom i stället till mig beredda att underkasta er!`”

32. [Drottningen fortsatte:] "Aktade rådgivare! Låt mig höra er uppfattning i denna sak som jag har att ta ställning till; jag har aldrig avgjort en fråga utan att ha inhämtat ert råd."

33. De svarade: "Vår militära styrka är avsevärd och våra män har stort mod, men avgörandet ligger hos dig. Tillkännage därför din vilja, när du har tagit saken under övervägande."

34. Hon sade: "När kungar erövrar ett land, vållar de förstörelse och förödmjukar folkets ledare. Ja, så går de till väga.

35. Men jag vill sända gåvor till [Salomo och hans hov] och avvakta det [svar] som sändebuden för med sig tillbaka."

36. Och när [sändebudet] kom till Salomo, sade denne: "Vill ni lägga rikedom till mina rikedomar, fastän det som Gud har skänkt mig överträffar det Han har gett er. Men sola er själva i glansen av er gåva!

37. Återvänd nu till dem [som har sänt dig med detta svar:] "Vi ska sannerligen komma mot dem med styrkor som de inte kan stå emot, och Vi skall driva dem ut ur [deras land], förnedrade och förödmjukade!"

38. [NÄR SALOMO hörde att drottningen avsåg att besöka honom] sade han till [sitt råd]: [”Ärade rådsmedlemmar!] Vem av er kan föra hennes tron till mig innan hon anländer med sitt följe för att tillkännage sin underkastelse?”

39. En listig demon bland de osynliga väsendena sade: "Jag skall hämta den åt dig innan du reser dig från din plats. Jag har styrka nog för detta [uppdrag] och du kan lita på mig!"

40. Den som hade kunskap om uppenbarelsen sade då: "Jag skall föra hit den innan din blick återvänder till ditt öga!" Och när [Salomo] såg den stå framför sig sade han: "Detta är en nåd från min Herre; Han vill pröva mig [och låta mig visa] om jag är tacksam eller otacksam. Den tacksamme har [själv] gott av sin tacksamhet och den som är otacksam [vållar inte Gud någon skada]; min Herre är Sig själv nog och Han är den givmilde Givaren."

41. [Och] Han sade: "Ändra utseendet på hennes tron [något]. Vi får se om hon [trots detta] låter sig ledas [till sanningen] och känner igen sin tron eller inte."

42. Och när hon kom, tillfrågades hon: "Är det så din tron ser ut?" Hon svarade: "Den [jag ser här] är mycket lik den." Och [Salomo sade:] "Vi har fått kunskap före henne och vi har underkastat oss Guds vilja.

43. Men [hon har själv kommit fram till sanningen], trots att hon hindrades av det som hon tidigare dyrkade i stället för Gud; hon tillhör ju ett ogudaktigt folk."

44. [Då] man bjöd henne att stiga in på palatsets gård trodde hon att det var [en bassäng med] djupt vatten och blottade benen [för att fästa upp sina kjolar]. [Men Salomo] sade: "Det är en gård belagd med glas." Hon utbrast: "Herre! Jag har gjort orätt mot mig själv [genom att tillbe solen]! Men nu, tillsammans med Salomo, underkastar jag mig Guds, världarnas Herres, vilja!"

45. TILL [stammen] Thamud sände Vi deras broder Salih [med budskapet:] "Tillbe Gud [och ingen annan]!" Och de [delade sig i] två grupper som tvistade med varandra.

46. Han sade: "Mitt folk! Varför vill ni hellre att straffet [drabbar er] än få del av Guds nåd? Varför ber ni inte om Guds förlåtelse? Kanske får ni erfara [Hans] barmhärtighet."

47. De svarade: "Vi ser i din och dina anhängares [ankomst] ett varsel om kommande olyckor!" Han sade: "Ert öde [lyckligt eller olyckligt] ligger helt i Guds hand. Nej, vad som nu sker är att ni sätts på prov."

48. I staden fanns nio män som begick [ständiga] övergrepp och som inte ville bättra sig.

49. De sade: ”Låt oss svära vid Gud att vi skall överfalla honom och hans familj under natten [och slå ihjäl dem]; därefter skall vi säga till den som bevakar hans rätt: `Vi har inte bevittnat mordet på dem; det vi säger är rena sanningen!`”

50. De smidde sina onda planer - men Vi smed [också] Våra planer utan att de anade något.

51. Se här vad deras ondska ledde till: Vi lät dem och deras folk gå under till sista man;

52. och nu, på grund av den orätt de gjorde, står deras boplatser öde. I detta ligger helt visst ett budskap till de insiktsfulla:

53. Vi räddade dem som hade tron och fruktade [Gud].

54. OCH [MINNS] Lot, som sade till sitt folk: "Begår ni dessa skamlösa handlingar med öppna ögon?

55. Måste ni gå, upptända av lust, till andra män i stället för till kvinnor? Nej, ni saknar alla begrepp [om rätt och orätt]!"

56. Hans folk gav inget annat svar än att de sade [till varandra]: "Låt oss driva ut Lots anhang ur staden! De är människor som vill hålla sig rena!"

57. Och Vi räddade honom och hela hans hus utom hans hustru, som enligt Vår vilja var en bland dem som stannade kvar;

58. och över dem lät Vi ett regn [av död och förintelse] falla - Ett olycksbringande regn, det som faller över dem som har varnats [förgäves]!

59. SÄG: "Gud ske lov och pris! [Hans] fred över dem som Han har utvalt bland Sina tjänare!" Är inte Gud förmer än det som de vill sätta vid Hans sida?

60. Vem är Den som har skapat himlarna och jorden och som sänder ned regn till er från skyn med vars hjälp Vi låter praktfulla trädgårdar växa upp, medan ni inte har makt att få [ett enda av] deras träd att växa? Kan det finnas en gud vid sidan av Gud? Nej! - Men likväl jämställer de Honom med andra [och jämför Den som skapar och vidmakthåller allt med sina gudabilder]!

61. Vem har gjort jorden till boplats för [alla former av liv] och låtit den genomkorsas av floder och sänkt ned i den fast förankrade berg, och satt ett hinder mellan de två stora vattenmassorna [som de inte överskrider]? Kan det finnas en gud vid sidan av Gud? Nej! Men de flesta [människor] är okunniga [och sätter andra vid Hans sida]!

62. Vem är Den som bönhör den betryckte som ropar till Honom i nöd och befriar denne från det onda [som plågade honom], och vem är Den som har låtit er ta jorden i besittning? Kan det finnas en gud vid sidan av Gud? [Åt detta] ägnar ni knappast någon eftertanke!

63. Vem vägleder er genom mörkren över land och hav och sänder ut vindarna som ett varsel om Sin nåd? Kan det finnas en gud vid sidan av Gud? [Nej] - Gud är höjd högt över allt vad [människor] kan vilja sätta vid Hans sida!

64. Vem är Den som inleder skapelsen och som därefter skall förnya den och som förser er med det i himlen och på jorden som ni har behov av för er försörjning? Kan det finnas en gud vid sidan av Gud? - Säg: "Lägg fram ert bevis om [ni tror att] det ni säger är sant!"

65. Säg: "Ingen i himlarna eller på jorden har kunskap om det som är dolt för människor - [ingen har denna kunskap] utom Gud." Inte heller vet de när de skall uppväckas till nytt liv.

66. Kan de kanske omfatta vad det eviga livet [innebär] med sitt vetande? Nej, de tvivlar tvärtom på dess [verklighet] - ja, de är fullständigt blinda för den.

67. Förnekarna av sanningen säger: "Skall vi alltså, [vi] och våra fäder, efter det att [våra kroppar] har förmultnat, uppstå [till nytt liv]

68. Ja, det är vad som lovats oss - och före [oss] våra fäder - [men] det är ingenting annat än sagor från gamla tider."

69. Säg: "Gå ut [och se er om] i världen och lägg märke till [spåren som visar] hur slutet blev för de obotfärdiga syndarna [som förnekade allt]!"

70. Men sörj inte över dem - [Muhammad] - och bekymra dig inte för de bedrägliga argument de finner på [för att sätta emot Guds budskap].

71. De frågar [hånfullt]: "När kommer detta löfte [om räkenskap och dom att infrias], om det som ni har sagt är sant?"

72. Säg: "Kanske är något av det som ni är angelägna att få se i hälarna på er."

73. Guds nåd flödar över människorna, men de flesta av dem visar ingen tacksamhet.

74. Och din Herre vet vad de gömmer i hjärtat likaväl som det som de öppet tillkännager;

75. och ingenting av det som är dolt i himlen och på jorden saknas i [Guds] öppna bok.

76. DENNA Koran klarlägger för Israels barn de flesta av de [frågor] som delar dem i skilda läger;

77. och den är i sanning en vägledning och en nåd för [alla] troende.

78. I allt som rör dem skall din Herre fälla Sin visa dom; Han är den Allsmäktige, den Allvetande.

79. [Muhammad!] Lita helt till Gud - du följer ju sanningens klara [ljus]!

80. Du kan inte förmå de döda att höra, inte heller de [andligen] döva som vänder dig ryggen, att lyssna till din kallelse;

81. och de [andligen] blinda som har gått vilse kan du inte leda [på rätt väg]. Du får inga andra att lyssna än sådana som tror på Våra budskap och som har underkastat sig [Vår vilja].

82. När Ordet slår dem [med sin fulla klarhet] skall Vi låta en varelse inifrån jorden stiga fram till dem och säga dem att människorna inte ville [låta sig] övertygas av Våra tecken.

83. Och tänk på den Dag då Vi ur varje samfund skall samla dem som avvisade Våra budskap som lögn i en grupp;

84. och när de stiger fram, skall Han säga: "Påstod ni att Våra budskap är lögn, därför att ni med era [klena] kunskaper inte fattade dem? Eller vad gjorde ni?"

85. Och på grund av det onda de har gjort kommer Ordet att drabba dem och de står förstummade.

86. Förstod de inte att Vi har gjort natten för att de skulle få vila, och dagen för att låta dem se klart? I detta ligger helt visst budskap till människor som vill tro!

87. Och tänk på den Dag då det skall stötas i basunen och då skräcken griper om alla i himlarna och på jorden, utom dem som Gud vill [skona], och då alla i ödmjuk lydnad skall stiga fram inför Honom.

88. Och du skall se bergen, som du trodde vara orörliga, driva förbi liksom molnen driver förbi - Guds verk, som i allt är fulländat! - Han är väl underrättad om vad ni gör.

89. Den som stiger fram [inför Honom] med en god handling skall få en större [belöning än handlingen förtjänar], och han [och de andra i samma läge] skall vara fria från fruktan denna Dag.

90. Och de som stiger fram med en dålig handling skall kastas på huvudet i Elden [och tillfrågas:] "Är inte detta ett rättvist straff för vad ni gjorde?"

91. [SÄG, Muhammad:] "Jag har blivit befalld att dyrka Herren över denna stad - [det är Han] som har förklarat den okränkbar och allt tillhör Honom, - och jag har blivit befalld att vara en av dem som underkastar sig Hans vilja

92. och att förkunna Koranen." Den som vill låta sig ledas på rätt väg, vägleds till nytta för sig själv; men säg till den som vill gå vilse: "Jag är bara en varnare!"

93. Och säg: "Gud ske lov och pris! Han skall visa er Sina tecken så att ni kommer att känna igen dem." Och din Herre förbiser ingenting av vad ni gör.