Kapitel 4: Den fossila dokumentationen avvisar evolution

Enligt evolutionsteorin har alla levande arter uppkommit ur en föregångare. En art som tidigare funnits har förvandlats till något annat under tidens gång och alla arter har uppkommit på detta sätt. Enligt teorin fortsätter denna förändring gradvis under miljontals år.

Om så vore fallet, bör otaliga mellanliggande arter ha levt under den enorma tidsperiod när dessa förmenta förändringar inträffade. Exempelvis bör en del halvfisk/halvreptil varelser ha levt i det förgångna som hade förvärvat en del reptil egenskaper utöver de fisk egenskaper som de redan hade. Eller också borde det ha funnits en del reptil/fågel varelser som hade förvärvat en del flyg egenskaper utöver de reptil egenskaper som de redan hade. Evolutionister hänvisar till dessa inbillade varelser, som de tror har levt i det förflutna, som "övergångsformer".

Om sådana djur verkligen hade funnits, skulle det ha funnits miljontals, ja miljarder, utav dem. Ännu viktigare, resterna av dessa varelser borde finnas i den fossila dokumentationen. Antalet övergångsformer borde ha varit ännu större än antalet nuvarande djurarter och deras lämningar borde finnas över hela världen. I The Origin of Species accepterade Darwin detta faktum och förklarade:

Om min teori är sann, måste otaliga mellanliggande former, som binder samman närmast alla arter av samma grupp förvisso ha funnits ... Följaktligen kunde bevis på deras tidigare existens enbart finnas bland fossila kvarlevor.25

Även Darwin själv var medveten om avsaknaden av sådana övergångsformer. Han hoppades att de skulle hittas i framtiden.Trots sin optimism, insåg han att dessa saknade mellanformer var den största stötestenen för hans teori. Det är därför han skrev följande i kapitlet av The Origin of Species med titeln ”Difficulties of Theory”:

... Varför, om arter har härstammat från andra arter genom omärkligt fina övergångslänkar, ser vi inte otaliga övergångsformer överallt? Varför är inte naturen i förvirring istället för att arterna är, som vi ser dem, väl definierade? ... Men, enligt denna teori måste övergångslänkar ha funnits, varför finner vi dem inte inbäddade i oräkneliga antal i jordskorpan? Varför är då inte varje geologisk formation och varje jordskikt full av sådana mellanliggande länkar? Geologi avslöjar förvisso inte någon sådan fin graderad organisk kedja, och detta är kanske, den mest uppenbara och allvarligaste invändningen som kan framläggas mot min teori.26

Den enda förklaringen som Darwin kunde framlägga för att kontra denna invändning var argumentet att upptäckter av fossil dokumentation ditintills var otillräcklig. Darwin hävdade att när den fossila dokumentationen hade studerats i detalj, skulle de felande länkarna hittas.

Med tilltro till Darwins profetia har evolutionistiska paleontologer sedan mitten av 1800-talet grävt fram fossil över hela världen för att söka efter felande länkar. Trots deras ansträngningar, har inga övergångsformer ännu avslöjats. Alla fossiler som har grävts fram i utgrävningar har visat att, i motsats till evolutionisters tro, livet på jorden uppkom plötsligt och fullt utvecklad. I försöken att bevisa sin teori har evolutionister omedvetet fått den att kollapsa.

En berömd brittisk paleontolog, Derek V. Ager, medger detta faktum, trots att han är en evolutionist:

Poängen som uppkommer i resonemanget är den att om vi undersöker den fossila dokumentationen i detalj, antingen från ordning eller efter art, finner vi, om och om igen, inte en gradvis utveckling, utan den plötsliga explosionen av en grupp på bekostnad av annan.27

Levande fossil motbevisar Evolution

Ytterligare en evolutionist paleontolog Mark Czarnecki lämnar följande kommentar:

Ett stort problem i bevisandet av teorin har varit den fossila dokumentationen, avtrycken av försvunna arter som bevarats i jordens geologiska formationer. Denna dokumentation har aldrig avslöjat spår av Darwins hypotetiska mellanliggande varianter - i stället uppstår arter som sedan plötsligt försvinner, och denna anomali har underblåst argumentet för skapelsen att varje art skapades av Allah.28

Dessa luckor i den fossila dokumentationen kan inte förklaras genom att säga att tillräckliga fossilfynd ännu inte gjorts, men att de en dag kommer att hittas. En annan lärd amerikansk man, Robert Wesson, hävdar 1991 i sin bok Beyond Natural Selection att "luckorna i den fossila dokumentationen är verkliga och meningsfulla". Han utvecklar sitt hävdande på detta sätt:

”Luckorna i dokumentationen är verkliga, men, avsaknaden av dokumentation över viktiga förgreningar är helt fenomenal”. Han fortsätter: ”Arter är oftast statiska, eller nästan så, under långa perioder, de (arterna) uppvisar sällan och släkten uppvisar aldrig evolution till nya arter eller släkten, men väl utbyte av en till en annan, och förändringen är mer eller mindre abrupt”.29

Livet uppstod på jorden, plötsligt och i komplexa former

När jordskikt och fossil dokumentation undersöks, ses att alla levande organismer framträdde samtidigt. Det äldsta skiktet av jorden där fossil av levande varelser har hittats är att den kambriska, som har en beräknad ålder av 500-550 miljoner år. De levande varelser som finns i skiktet som hör till den kambriska perioden uppstod plötsligt i den fossila dokumentationen, det finns inga tidigare förfäder. De fossil som finns i kambriska bergarter tillhörde sniglar, trilobiter, svampar, daggmaskar, maneter, sjöborrar och andra komplexa ryggradslösa djur. Denna breda mosaik av levande organismer bestående av ett så stort antal komplexa varelser uppstod så plötsligt att denna mirakulösa händelse i den geologiska litteraturen kallas den "kambriska explosionen".

De flesta av varelserna i detta skikt har komplexa och avancerade strukturer, såsom ögon, gälar, och cirkulationssystem, exakt samma som i nutida exemplar. Till exempel: den dubbellins försedda ögon strukturen hos trilobiter är ett av skapelsens underverk. David Raup, professor i geologi vid Harvard, Rochester och Chicago universiteten, säger: "trilobiter för 450 miljoner år sedan använde en optimal utformning, vars utveckling idag skulle kräva en välutbildad och fantasifull optisk ingenjör”.30

Dessa komplexa ryggradslösa uppstod plötsligt och helt utan att ha någon länk eller övergångsform mellan dem och de encelliga organismerna, som var de enda livsformerna på jorden före dem.

Richard Monastersky, en vetenskaplig journalist på Science News, en av de populära publikationer av evolutionistisk litteratur, säger följande om den "kambriska explosionen", som är en dödsfälla för evolutionsteorin:

För en halv miljard år uppstod plötsligt de anmärkningsvärt komplexa former av djur som vi ser idag. Detta ögonblick, precis i början av jordens kambriska period, för cirka 550 miljoner år sedan, markerar den evolutionära explosion som fyllde haven med jordens första komplexa varelser. ... Dagens stora phyla fanns redan i början av kambrium ... och de var lika distinkta från varandra som de är idag.31

Fördjupade undersökningar av den kambriska explosionen visar vilket stort dilemma den skapade för evolutionsteorin. Nya undersökningar visar att nästan alla phyla, de mest grundläggande djur divisionerna, uppstod plötsligt i den kambriska perioden. En artikel publicerad år 2001 i tidskriften Science säger: "Början av den kambriska perioden, cirka 545 miljoner år sedan, såg det plötsliga uppkomsten i den fossila dokumentationen av nästan alla de viktigaste typerna (phyla) av djur som fortfarande dominerar dagens biota".

Samma artikel konstaterar detta: för att sådana komplexa och tydliga levande grupper ska förklaras enligt teorin av evolution, skulle mycket rika fossilbäddar som uppvisar en successiv utvecklingsprocess finnas. Detta har emellertid ännu inte visat sig vara möjligt:

Denna skillnad i utveckling och spridning, måste även ha krävt en tidigare historia gällande den grupp för vilken det inte finns någon fossil dokumentation.32

Hur jorden plötsligt översvämmades med ett så pass stort antal djurarter, och hur dessa distinkta typer av arter utan gemensamma förfäder kunde ha uppstått, är en fråga som förblir obesvarad av evolutionister. Zoologen vid Oxford University Richard Dawkins, en av de främsta förespråkarna för evolutionistisk tänkande i världen, kommenterar den verklighet som undergräver själva grunden för alla de argument han har försvarat:

INTRESSANTA TAGGAR En av de varelser som plötsligt dök upp i den kambriska tidsperioden är Hallucigenia (ovan, vänster). Denna och många andra kambriska fossil har hårda, vassa taggar för att skydda dem mot angrepp. En sak som evolutionister inte kan redogöra för är orsaken till att dessa varelser behövde ha ett sådant effektivt försvarssystem när det inte fanns några rovdjur i deras omgivningar. Bristen på rovdjur gör det omöjligt att förklara dessa taggar som en form av naturligt urval.

Till exempel de kambriska stenskikten ... är de äldsta där vi finner de flesta av de större ryggradslösa grupperna. Vidare finner vi många av dem i ett redan framskridet stadium av evolution och detta redan den första gång de framträder. Det är som om de planterades där, utan någon evolutionär historia.33

Såsom Dawkins tvingas att medge, är den kambriska explosionen ett starkt bevis för skapande, eftersom skapelsen är det enda sättet att förklara de fullt bildade livsformernas uppkomst på jorden. Douglas Futuyma, en framstående evolutionistisk biolog medger detta faktum: "organismer uppstod på jorden antingen fullt utvecklade eller inte, om inte måste de ha utvecklats från redan befintliga arter genom någon modifikationsprocess” Han fortsätter: ”Om de verkligen uppstod i ett fullt utvecklat tillstånd, måste de faktiskt ha skapats av någon allsmäktig intelligens".34Darwin själv erkände möjligheten av detta när han skrev: "Om många arter, som hör till samma släkten eller familjer, verkligen har påbörjat livet på en gång, skulle det vara ödesdigert för teorin om härstamning med långsam modifikation genom naturligt urval”.35

Den kambriska perioden är inget mer eller mindre än Darwins "fatala slag”. Detta är orsaken till att den svenska evolutionistiska paleoantropologen Stefan Bengtson, som medger bristen av övergångslänkar under beskrivningen av den kambriska perioden gör följande kommentar:"gäckande (och pinsamt) för Darwin, bländas vi fortfarande av denna händelse".36

Uppenbarligen visar den fossila dokumentationen att levande varelser inte utvecklades från primitiva till mer avancerade former, men i stället uppstod plötsligt och i perfekt tillstånd. Kort sagt, levande varelser uppstod inte genom evolutionen, de skapades.

Molekylära jämförelser fördjupar evolutionens kambriska återvändsgränd

Ett annat faktum som försätter evolutionister i ett djupt dilemma om den kambriska explosionen är jämförelser mellan olika levande taxa. Resultaten av dessa jämförelser visar att djur taxa som av evolutionister tills ganska nyligen ansågs vara "nära släktingar", genetiskt är mycket olika, vilket sätter hypotesen, som endast teoretiskt existerar, om en intermediär form i ett ännu större dilemma.En artikel publicerad år 2000 iProceedings of the National Academy of Sciencesuppger att DNA-analyser haromplacerat taxasom förr betraktades som ”intermediära former”:

DNA-sekvensanalys dikterar en ny tolkning av fylogenetiska träd. Taxa som en gång ansågs representera successiva grader av komplexitet vid basen av det metazoanska släktträdet håller på att förflyttas till betydligt högre positioner i trädet. Detta efterlämnar inga evolutionära "intermediärer" och tvingar oss att ompröva uppkomsten av bilateran komplexitet.37

I samma artikel, konstaterar evolutionistiska författare att vissa taxa som ansågs vara "intermediära" mellan grupper som svampar, nässeldjur och kammaneter inte längre kan betraktas som sådana på grund av nya genetiska rön, och att man har "förlorat hoppet" om att bygga ett sådana evolutionärt släktträd: Den nya molekylär baserade fylogenin har flera viktiga implikationer.

Främst bland dem är försvinnande "mellanliggande" taxa mellan svampar, nässeldjur och kammaneter, och den sista gemensamma förfadern till bilaterianer eller "Urbilateria." ... En naturlig följd är att vi har en stor lucka i stammen som leder till Urbilataria. Vi har förlorat hoppet, som vanligt i äldre evolutionära resonemang, att kunna rekonstruera morfologin av "coelomatens förfader” genom ett scenario som omfattar stegvisa nivåer av ökande komplexitet baserat på anatomin hos bevarade "primitiva" släktled.38