I de föregående delarna av boken har vi granskat varför evolutionsteorin, som föreslår att livet inte har skapats, är en vanföreställning helt i strid med vetenskapliga fakta. Vi såg att den moderna vetenskapen har avslöjat ett mycket tydligt faktum genom vissa vetenskapliga grenar som paleontologi, biokemi, och anatomi - det faktum att Allah är Skaparen av alla levande varelser.
För att lägga märke till detta faktum behöver man i själva verket inte nödvändigtvis åberopa de komplicerade resultat som har erhållits i biokemiska laboratorier eller geologiska utgrävningar. Tecknen på en extraordinär visdom är skönjbar i vilken som helst av alla levande varelser man iakttar. Det finns en stor teknik och design i kroppen av en insekt eller en liten fisk i havsdjupet som aldrig uppnås av människor. Vissa levande varelser som inte ens har en hjärna utför komplicerade uppgifter så perfekt att de inte uppnås även av människor.
Denna stora visdom, organisation och plan som råder överallt i naturen, skapar ett solitt bevis för existensen av en överlägsen Skapare som dominerar över hela naturen, och denna skapare är Allah. Allah har utrustat alla levande varelser med extraordinära karaktäristika och visat människan de uppenbara tecknen på Sin existens och makt.
På de följande sidorna kommer vi att undersöka endast ett fåtal av de otaliga bevis för Skapelsen i naturen.
Bin producerar mer honung än vad de faktiskt behöver och lagrar den i vaxkakor. Den hexagonala strukturen hos bivaxkakan är välkänd för alla. Har du någonsin undrat varför bin bygger hexagonala vaxkakor snarare än oktagonala eller pentagonala?
Matematiker som sökte svar på denna fråga kom fram till en intressant slutsats: "En hexagon är den lämpligaste geometriska formen för maximal användning av ett visst område."
En hexagonal cell kräver den minsta mängd vax för konstruktionen medan det lagrar den största mängden honung. Så biet använder den bästa möjliga formen.
Den metod som används vid konstruktionen av bivaxkakan är också mycket häpnadsväckande: bina startar byggandet av kupan från två-tre olika platser och väver bivaxkakan samtidigt i två-tre strängar. Även om de utgår från olika platser, bygger detta stora antal bin, identiska hexagoner och de bygger bivaxkakan genom att sammanfoga dessa strängar och mötas i mitten. Förbindelsepunktema av hexagonerna är monterade så skickligt att det inte finns några tecken på att de är sammanlänkade.
Inför konfrontationen med denna extraordinära prestanda, måste vi säkert tillstå att det finns en överlägsen vilja som påbjuder dessa varelser att utföra detta arbete. Evolutionister vill förklara bort denna prestation med begreppet "instinkt" och försöker att framhålla det som ett enkelt attribut hos biet. Men om detta arbete sker instinktivt och om denna instinkt råder över alla bin och att alla bin fungerar i harmoni men är ovetande om varandra, då betyder det att det finns en upphöjd visdom som styr över dessa små varelser.
För att uttrycka det tydligare, Allah, Skaparen av dessa små varelser, "inspirerar" dem till vad de måste göra. Detta faktum förklarades i Koranen för fjortonhundra år sedani kap 16 An-Nahl verserna 68 och 69:
(68) Och din Herre har lärt biet att inrätta sig i bergen och i träd och i det som [människor] ställer i ordning [för dess behov];
(69) och att hämta sin näring från alla [växter som ger] frukt och att följa de vägar som din Herre [har utstakat för det]. Och en saft av skiftande färg sipprar fram ur dess [inre] i vilken det finns läkande ämnen [till nytta] för människorna. I allt detta ligger helt visst ett budskap till människor som tänker
Ingen kan undgå att bli överraskad när han ser termitboet uppfört på marken av termiter. Detta beror på att termitbon är arkitektoniska underverk som reser sig så högt som 5-6 meter. Inom detta bo finns sofistikerade system för att uppfylla alla de behov som termiter, som på grund av sin kroppsbyggnad aldrig kan vistas i solljus, har. I boet finns ventilationssystem, kanaler, larv rum, korridorer, särskilda gårdar för svampproduktion, säkerhetsutgångar, rum för varmt och kallt väder, i korthet, allt. Vad som är mer förvånande är att termiterna som konstruerar dessa underbara bon är blinda.182
Trots detta faktum ser vi, när vi jämför storleken på en termit och boet, att termiter lyckas bemästra ett arkitektoniskt projekt som är 300 gånger större än de själva.
Termiter har ännu en fantastisk egenskap: om vi delar ett termitbo i två under de första stadierna av dess konstruktion, och sedan återförenar dessa efter en viss tid, kommer vi att se att alla korridorer, kanaler och vägar korsar varandra. Termiter fortsätter med sin uppgift som om de aldrig skildes från varandra och är förordnade från en enda plats.
Alla vet att hackspettar bygger sina bon genom att hacka hål i trädstammar. Poängen som många inte tänker på är hur hackspettar undgår att drabbas av en hjärnblödning när de med sådan styrka slår med huvudet. Vad hackspetten gör kan jämföras med en människa som med sitt huvud slår in en spik i väggen. Om en människa vågade göra något sådant, skulle han förmodligen bli drabbad av en chock följt av en hjärnblödning. En hackspett, däremot, kan hacka en hård trädstam 38-43 gånger mellan 2,10 och 2,69 sekunder utan att något händer den.
ÇIngenting händer eftersom huvudets struktur hos hackspettar är skapad så att det passar för detta jobb. Hackspettens skalle har ett "fjädringssystem" som minskar och absorberar kraften från varje slag mot stammen. Det finns särskilda mjukgörande vävnader mellan benen i hackspettens skalle.183
Fladdermöss flyger i mörker utan problem och de har ett mycket intressant navigationssystem för att kunna göra detta. Det är vad vi kallar ett "sonar system”, ett system där konturerna av de omgivande objekten bestäms av ljudvågornas eko.
En ung person kan knappt upptäcka ett ljud med en frekvens av 20000 vibrationer per sekund. En fladdermus är försedd med ett speciellt skapat "sonar system", och använder sig av ljud med en frekvens på mellan 50000 och 200 000 vibrationer per sekund. Den skickar ut dessa ljudstötar i alla riktningar 20 eller 30 gånger varje sekund. Ekot av ljudet är så kraftfull att fladdermusen inte enbart förstår att det finns objekt i dess väg, utan upptäcker även var dess snabbt flygande byte finns.184
Däggdjur behöver andas regelbundet och därför är vatten inte en särskilt passande miljö för dem. Hos en val, som är ett havs levande däggdjur, hanteras detta andningsproblem med ett andningssystem som är mycket effektivare än den hos många landlevande djur. Valar andas ut 90 % av den luft som de använder. Sålunda behöver de endast andas med mycket långa intervall. Samtidigt har de en mycket koncentrerad substans som heter "myoglobin" som hjälper dem att lagra syre i sina muskler. Med hjälp av dessa system, kan till exempel fenvalar, dyka så djupt som 500 meter och simma i 40 minuter utan att andas under tiden.185Därtill är valens näsborrar placerade på dess rygg till skillnad från landlevande däggdjur så att den kan andas lätt.
Vi tänker alltid på mygg som flygande djur. I själva verket tillbringar myggan sina utvecklingsstadier under vatten och kommer upp ur vattnet genom en ovanlig strukturförändring som utrustar den med alla organ som den behöver.
Myggan börjar flyga med speciella sensorsystem till sitt förfogande för att upptäcka platsen för dess byte. Med dessa system liknar den ett krigsflygplan utrustad med detektorer för värme, gas, fukt och lukt. Den har även en förmåga att "se i överensstämmelse med temperaturen" vilket hjälper den att hitta sitt byte även i becksvart mörker.
Myggans blodsugande teknik är ett utomordentligt komplext system. Med sitt sexbladiga klippsystem skär den i huden som en såg. Medan den skärande processen fortgår, utsöndras ett bedövningsmedel, ett sekret, i sårets vävnader och personen inser inte ens att hans blod sugs. Detta sekret förhindrar samtidigt koagulering av blodet och säkrar den fortsatta blodsugnings process.
Med avsaknaden av endast ett av dessa element kommer inte myggan att kunna livnära sig på blod och föra sin art vidare. Med sin särskilda struktur är även denna lilla varelse ett tydligt tecken på Skapelsen.
I Koranen är myggan accentuerad som ett exempel som visar förekomsten av Allah till människor med förståelse i kapitel 2: Al Baqarah vers 26
Allah tvekar inte att framställa en liknelse om en mygga eller något ännu oansenligare. De troende vet att dessa [liknelser] är sanningen, [uppenbarad] av deras Herre, men de som inte vill tro säger: "Vad kan Allah ha velat säga med denna liknelse?" Därmed leder Han många vilse och ger även vägledning åt många; men Han leder ingen vilse utom dem som förhärdats i synd,
Jakt fåglar har skarpa ögon som gör det möjligt för dem att göra perfekta avstånds justeringar medan de attackerar sitt byte. Dessutom innehåller deras stora ögon ett större antal synceller, vilket medför bättre syn. Det finns mer än en miljon synceller i ögat på en jakt fågel.
Örnar som flyger på tusentals meters höjd har så skarpa ögon som de kan skanna jorden perfekt uppifrån det avståndet. Precis som stridsflygplan upptäcker sina mål från tusentals meters avstånd, upptäcker örnar sitt byte genom att uppfatta minsta färgskiftning eller minsta rörelse på marken. Örnens öga har ett synfält av trehundra grader och kan förstora en given bild omkring sex till åtta gånger. Örnar kan skanna av en yta på 30000 hektar medan de flyger 4500 meter över den. De kan lätt urskilja en kanin gömd bland gräs från en höjd av 1500 meter. Det är uppenbart att denna extraordinära ögonstruktur hos örnen är speciellt skapad för denna varelse.
Spindeln som heter Dinopis är en skicklig jägare. I stället för att väva ett statiskt spindelnät och vänta på sitt byte, väver den ett litet, men mycket ovanligt, nät som det kastar över sitt byte.
Efteråt sveper den in sitt byter hårt i detta spindelnät. Den inneslutna insekten kan inte göra någonting för att frigöra sig själv. Nätet är så perfekt konstruerat att insekten blir ännu mer insnärjd ju mer den kämpar emot. För att lagra sin mat, sveper spindeln in bytet med extra trådar, nästan som om den förpackar det.
Hur gör denna spindel ett nät som är så bra i sin mekaniska och kemiska struktur? Det är omöjligt för spindeln att ha fått en sådan skicklighet av en slump såsom evolutionister gör gällande. Spindeln saknar inlärningsförmåga och förmåga att memorera och har inte ens en hjärna för att utföra dessa saker. Uppenbarligen är denna färdighet skänkt till spindeln av dess Skapare, Allah, vars makt är exalterad.Mycket viktiga mirakel göms i spindeltråd. Denna tråd, med en diameter av mindre än en tusendels millimeter, är 5 gånger starkare än en ståltråd som har samma tjocklek. Denna tråd är ännu en egenskap – den att vara extremt lätt. En spindeltråd med en längd tillräcklig för att omsluta världen skulle endast väga 320 gram.186
Stål, ett ämne som produceras i speciella industrier, är ett av de starkaste material som tillverkas av människan. Dock kan spindeln i sin kropp producera en mycket fastare tråd än stål. När människan tillverkar stål, drar han fördel av sin flerhundraåriga kunskap och teknik, vilken kunskap och teknik använder då spindeln för att framställa sin tråd?
Som vi ser ligger mänskligheten efter i alla tekniska kunskaper och tekniska medel som står till förfogande i jämförelse med en spindel.
Spindelns tråd och dess nät.
Spindeln som heter Dinopis är en skicklig jägare. I stället för att väva ett statiskt spindelnät och vänta på sitt byte, väver den ett litet, men mycket ovanligt, nät som det kastar över sitt byte. Efteråt sveper den in sitt byter hårt i detta spindelnät. Den inneslutna insekten kan inte göra någonting för att frigöra sig själv. Nätet är så perfekt konstruerat att insekten blir ännu mer insnärjd ju mer den kämpar emot. För att lagra sin mat, sveper spindeln in bytet med extra trådar, nästan som om den förpackar det. Hur gör denna spindel ett nät som är så bra i sin mekaniska och kemiska struktur? Det är omöjligt för spindeln att ha fått en sådan skicklighet av en slump såsom evolutionister gör gällande. Spindeln saknar inlärningsförmåga och förmåga att memorera och har inte ens en hjärna för att utföra dessa saker. Uppenbarligen är denna färdighet skänkt till spindeln av dess Skapare, Allah, vars makt är exalterad.
Mycket viktiga mirakel göms i spindeltråd. Denna tråd, med en diameter av mindre än en tusendels millimeter, är 5 gånger starkare än en ståltråd som har samma tjocklek. Denna tråd är ännu en egenskap – den att vara extremt lätt. En spindeltråd med en längd tillräcklig för att omsluta världen skulle endast väga 320 gram.192 Stål, ett ämne som produceras i speciella industrier, är ett av de starkaste material som tillverkas av människan. Dock kan spindeln i sin kropp producera en mycket fastare tråd än stål. När människan tillverkar stål, drar han fördel av sin flerhundraåriga kunskap och teknik, vilken kunskap och teknik använder då spindeln för att framställa sin tråd?
Som vi ser ligger mänskligheten efter i alla tekniska kunskaper och tekniska medel som står till förfogande i jämförelse med en spindel.
Vissa fiskarter såsom den elektriska ålen och en art av rocka utnyttjar elektricitet som produceras i kroppen antingen för att skydda sig från sina fiender eller att förlama sitt byte. I varje levande varelse - inklusive människan - finns en liten mängd elektricitet. Människan kan dock inte rikta denna elektricitet eller kontrollera den för att använda den för egen räkning. De ovan nämnda varelserna däremot (ål och rocka) har en elektrisk spänning i kroppen som kan uppgå till 500-600 volt och som de kan använda mot sina fiender. Dessutom påverkas de själva inte negativt av denna elektricitet.
Den energi som de förbrukar för att försvara sig återställs efter en viss tid på samma sätt som uppladdande av ett batteri och elkraften är sedan på nytt klart för användning. Fiskar använder inte den högspända elektriciteten i sina små kroppar enbart för försvarsändamål. Förutom att vara ett hjälpmedel för vägledning i djupa mörka vatten, hjälper elektriciteten dem också känner av föremål utan att se dem. Fiskar kan skicka signaler med hjälp av elektricitet i sina kroppar. Dessa elektriska signaler återreflekteras efter att ha träffat fasta föremål och dessa reflekterade signaler ger fisken information om objektet. På detta sätt kan fiskar bedöma avstånd till och storlek på objektet.187
Ovan: Träd lus imiterar taggar. Ovan till höger: En orm döljer sig genom att sträcka sig bland lövverket. Nedan till höger: En larv vilar sig mitt på ett löv för att undgå upptäckt.
En av de egenskaper som djuren har för att klara livet är konsten att gömma sig, det vill säga "kamouflage".
För djur finns två huvudanledningar till att gömma sig: för sin egen jakt och för att skydda sig från rovdjur. Kamouflage skiljer sig från alla andra metoder genom sin speciella medverkan av yttersta intelligens, skicklighet, estetik och harmoni.
Djurens kamouflagetekniker är verkligen fantastiska. Det är nästan omöjligt att identifiera en insekt som är gömd på en trädstam eller en annan varelse dold under ett löv.
Bladlöss som suger växtsafter låtsas vara taggar. Detta är en metod som syftar till att lura fåglar, deras största fiender, och tillse att fåglarna inte sätter sig på dessa växter.
En frusen groda förkroppsligar en ovanlig biologisk struktur. Den visar inga livstecken. Dess hjärtslag, andning och blodcirkulation har avstannat helt. Men när isen smälter, återvänder samma groda till liv som om den har vaknat upp ur en sömn.
Normalt konfronteras en levande varelse i ett frysningstillstånd med många dödliga risker. Emellertid är det inte så med grodan, den möter inga av dessa risker. Medan den är i detta tillstånd producerar den stora mängder glukos. Precis som hos en diabetiker, når grodans blodsockernivå mycket höga nivåer. Den kan ibland stiga så högt som 550 mmol/liter. (Denna siffra är normalt mellan 1-5 mmol/liter för grodor och 4-5 mmol/liter för människan). Denna extrema glukoskoncentration kan under normala vakna förhållanden orsaka allvarliga problem.
Men i en frusen groda håller denna extrema glukosmängd kvar vattnet i cellerna och förhindrar att de krymper.
Grodans cellmembran är mycket permeabel för glukos, så att cellerna är lätt tillgängliga för glukos. Den höga nivån av glukos i kroppen sänker fryspunkten och medför att endast en mycket liten del av djurets inre kroppsvätska omvandlas till is i kylan. Forskning har visat att glukos också kan ge näring åt frusna celler. Under denna period, förutom att vara det naturliga bränslet i kroppen, avstannar glukos även många metaboliska reaktioner såsom urea syntesen och förhindrar sålunda olika näringskällor i cellen från att uttömmas.
Hur kan en sådan stor mängd glukos i grodans kropp uppkomma helt plötsligt? Svaret är ganska intressant: grodan är utrustad med ett mycket speciellt system som ansvarar för denna uppgift. Så snart is bildas på huden, skickas ett meddelande till levern påbjudande levern att omvandla en del av dess lagrade glykogen till glukos. Arten av detta meddelande till levern är fortfarande okänd. Fem minuter efter att meddelandet har tagits emot börjar sockernivån i blodet att öka stadigt.188
Utan tvekan är djuret utrustat med ett system som helt och hållet ändrar dess ämnesomsättning för att uppfylla alla behov precis när de behövs. Detta kan endast vara möjligt genom en felfri plan av den Allsmäktige Skaparen. Ingen tillfällighet kan generera ett så pass perfekt och komplext system.
Flyttfåglar minimerar sin energiförbrukning genom att använda olika "flygmetoder". Albatrosser har också en sådan flygstil. Dessa fåglar tillbringar 92 % av sina liv till havs och deras vingar har en spännvidd på upp till 3,5 meter. Den viktigaste egenskapen hos albatrosser är deras flygstil: de kan flyga i timmar utan ett enda vingslag. För att klara av detta, glider de fram i luften genom att hålla sina vingar konstant utslagna och genom att utnyttja vinden.
Det krävs en hel del energi för att hålla vingarna med ett vingspann på 3,5 meter ständigt utslagna. Albatrosser kan emellertid stanna kvar i denna position i timmar. Detta beror på det speciella anatomiska system de har givits från det ögonblick de föddes. Under flygning blockeras albatrossens vingar. Därför behöver den inte använda muskelkraft. Vingar lyfts enbart av muskler. Detta bidrar i hög grad fågeln under dess flykt. Detta system minskar den energi som förbrukas av fågeln under flygningen. Albatrossen använder ingen energi eftersom den inte slår med sina vingar eller slösar energi genom att hålla sina vingar utsträckta. Timslånga flygningar genom att uteslutande använda vindkraft ger en obegränsad energikälla för denna fågel. Till exempel, förlorar en 10 kilos albatross endast 1 % av sin kroppsvikt, medan det färdas för 1 000 km. Detta är verkligen en liten takt. Män har tillverkat segelflygplan som har designats med albatrossen som modell och genom att använda sig av deras fascinerande flygteknik. 189
För många djur som lever i havet, är synen oerhört viktig för jakt och försvar. Därför är de flesta av dessa utrustade med ögon som är perfekt skapade för undervattensbruk.
Under vatten, blir förmågan att se mer och mer begränsad med ökande djup, i synnerhet då djupet överstiger 30 meter. Organismer som lever på detta djup, har ögon som har skapats med tanke på de givna villkoren.
Havs levande djur, till skillnad från landlevande djur, har sfäriska linser som är i perfekt överensstämmelse med behoven hos densiteten av vattnet där de lever. Jämfört med de stora elliptiska ögon som de landlevande djuren har, är denna sfäriska struktur i högre grad användbar för seende under vatten, det justeras för att se föremål i närbild. När ett föremål finns på ett större avstånd än ögat är fokuserad på, dras hela linssystemet bakåt med hjälp av en speciell muskelmekanism inne i ögat vilket justerar fokuseringen.
En annan anledning till att fiskens ögon är sfäriska är ljusets brytning i vatten. Eftersom ögat är fyllt med en vätska som har nästan samma densitet som vatten, sker ingen brytning medan en bild som uppstår utanför reflekteras på ögat. Följaktligen fokuserar ögats lins fullständigt bilden av objektet på näthinnan. Fisken, till skillnad från människor, har mycket klar och skarp syn i vatten.
Vissa djur som till exempel bläckfisk har ganska stora ögon för att kompensera för det dåliga ljuset på djupt vatten. Under 300 meter, behöver fiskar stora ögon för att fånga upp blixtarna från de omgivande organismerna för att lägga märke till dem.
De måste vara särskilt känsliga för det svaga blåa ljuset som tränger ner i vattnet. Av denna anledning finns det gott om celler känsliga för blått ljus på ögats näthinna.
Som framgår av dessa exempel har varje levande varelse, ögon som är speciellt skapade och anpassade för att uppfylla sina särskilda behov. Detta faktum visar att de alla är skapade precis som de måste vara utav en Skapare som har evig visdom, kunskap och makt.
Stillahavslax har, för att reproducera, exceptionella egenskaper. Efter att ha tillbringat en del av sina liv i havet, återvänder dessa fiskar tillbaka till de vattendrag där de en gång kläcktes, detta för att reproducera.
När de börjar sin resa i början av sommaren, är deras färg klarröd. I slutet av resan, blir deras färg svart. I början av sin vandring, drar de sig först närmare stranden och försöker att nå floder. De strävar ihärdigt för att komma tillbaka till sin födelseplats. De når den plats där de kläcktes genom att hoppa över turbulenta floder, simma uppströms, övervinna vattenfall och vallar. Vid slutet av denna 3500-4000 km långa resa, lägger honorna 3000 till 5000 ägg som befruktas av hanarnas spermier. Fiskarna drabbas av stora skador som en följd av denna migration och äggläggning/befruktnings period. Honorna som lägger ägg blir utmattade, deras stjärtfenor är nedslitna och deras hud börjar svartna. Detsamma gäller även hannarna. Floden översvämmas snart av död lax. Men ännu en lax generation är redo att kläckas ut och göra om samma resa.
Hur lax fullföljer en sådan resa, hur de når havet efter att de kläckts, och hur de hittar vägen tillbaka är bara några av de frågor som återstår att besvaras. Även om många förslag har framlagts har inga definitiva svar ännu uppnåtts. Vilken är kraften som förmår laxen att genomföra en returresa på tusentals kilometer tillbaka till en plats som är okänd för dem? Det är uppenbart att en överlägsen Vilja härskar över och kontrollerar alla dessa levande varelser. Det är Allah, Upprätthållaren av alla världar.
Under huden på bläckfisken finns ett tätt skikt av elastiska säckar som kallas kromatoforer. Dessa innehåller färgpigment. De kommer främst i gult, rött, svart och brunt. Vid behov får de en impuls att expandera och översvämma huden med den lämpliga nyansen. På det viset antar bläckfisken samma färg som till exempel berggrunden i dess bakgrund och det ger en perfekt kamouflage..
Detta system fungerar så effektivt att bläckfisken även kan skapa komplexa zebraliknande ränder.190
Vänster: En bläckfisk som förvandlar sig så att den ser ut som den sandiga ytan. Höger: Den klargula färgen som samma fisk blir i händelse av fara, till exempel när den ses av en dykare.
Oljan som finns i eukalyptus blad är giftig för många däggdjur. Detta gift är en kemisk försvarsmekanism som eukalyptusträd använder mot sina fiender. Men det finns en mycket speciell levande varelse som har överlistat denna mekanism och livnär sig på giftiga eukalyptus blad: ett pungdjur som kallas koala. Koalor bygger sina hem i eukalyptusträd samtidigt som de också livnär sig på dem och får sitt vatten från dem.
Liksom andra däggdjur, kan inte heller koalor smälta cellulosan som finns i träden. För detta är koalan beroende av mikroorganismer som bryter ner cellulosa. Dessa mikroorganismer finns i konvergenspunkten mellan tunn respektive tjocktarmarna, i blindtarmen den så kallade ”caecum” som är den bakre förlängningen av matsmältning systemet. Caecum är den mest intressanta delen av koalors matsmältningssystem. Detta segment fungerar som en fermentationskammare där mikrober bryter ner cellulosa medan passagen av bladen är fördröjd. Sålunda kan koalan neutralisera den giftiga effekten av oljorna i eukalyptusblad.191
Den köttätande sydafrikanska växten Drosera spp., fångar in insekter med viskösa hår. Bladen av denna växt är täckta av långa, röda hår. Spetsarna på dessa hårstrån är täckta med en vätska som har en lukt som attraherar insekter. En annan egenskap hos vätskan är att den är extremt viskös. En insekt som letar sig fram till källan för lukten fastnar i dessa viskösa hårstrån. Kort därefter sluter sig hela bladet om insekten som redan är intrasslad i håren och växtenextraherar proteinet som den behöver från insekten genom att förtära den.192
Vänster: En öppen köttätande växt av arten Drosera. Höger: En sluten sådan.
Anlaget hos en växt som saknar möjlighet att flytta sig från sin plats och som har sådan förmåga är utan tvekan ett uppenbart tecken på en speciell skapelse. Det är omöjligt för en växt att har utvecklat en sådan jakt stil ur sitt eget medvetande och vilja, eller genom en slump. Så det är än mer omöjligt att förbise att det finns en Skapare som har försett den med denna förmåga.
Få djur kan gå på en vattenyta. En sådan raritet är basilisken, som lever i Centralamerika och ses nedan. På sidorna av tårna på basiliskens bakfötter finns flikar som gör det möjligt för dem att skvätta vatten. Dessa flikar rullas upp när djuret går på land. Om djuret hotas av fara, börjar det att springa mycket snabbt på ytan av en flod eller en sjö. Flikarna på dess bakfötter öppnas och därmed ges en större yta för att den ska springa på vatten.193
Denna unika struktur hos basilisken är ett av de uppenbara tecknen på Allahs perfekta skapelse.
Växter spelar onekligen en viktig roll för att göra universum till en beboelig plats. De renar luften åt oss, håller planetens temperatur på en konstant nivå, och balanserar proportionerna av gaser i atmosfären. Syret i luften som vi andas produceras av växter. En viktig del av vår föda är också växter. Näringsvärdet hos växter kommer från den speciella organisation i dess celler, till vilken de också kan tacka för sina andra egenskaper.
Växtcellen, till skillnad från cellerna hos människor och djur, kan utnyttja solenergi direkt. Den omvandlar solenergi till kemisk energi och lagrar den i näringsämnen på mycket speciella sätt. Denna process kallas "fotosyntes". I själva verket utförs inte denna process av cellen utan av kloroplaster, organellerna som ger växterna dess gröna färg. Dessa små gröna organeller kan endast ses i mikroskop och är de enda laboratorier på jorden som kan lagra solenergi i organiskt material.
Den mängd materia som produceras av växter på jorden är cirka 200 miljarder ton per år. Denna produktion är viktig för alla levande varelser på jorden. Växternas produktion förverkligas genom en mycket komplicerad kemisk process. Tusentals "klorofyll" pigment som finns i kloroplasten reagerar på ljus under en mycket kort tidsperiod, ungefär en tusendels sekund.
Det är anledningen till att många aktiviteter som sker i klorofyllen ännu inte har kunnat studeras.
Omvandlingen av solenergi till elektrisk eller kemisk energi är ett av människans senaste tekniska genombrott. För kunna göra detta används högteknologiska instrument. En växtcell, så liten att den är osynlig för blotta ögat, har utfört denna uppgift under miljontals år.
Detta perfekta system visar återigen skapelsen för alla att beskåda. Det mycket komplexa systemet av fotosyntes är en mekanism som Allah skapar. En makalös fabrik pressas ini en mycket liten ytenhet i bladen. Detta felfria system är bara en av de tecken som avslöjar att Allah, Upprätthållaren av alla världar, skapar alla levande ting.
182. Bilim ve Teknik , Temmuz 1989, Cilt 22, sayı.260, sid 59
183. Grzimeks Tierleben Vögel 3, Deutscher Taschen Buch Verlag, Oktober 1993, sid 92
184. David Attenborough, Life On Earth: A Natural History, Collins British Broadcasting Corporation, June 1979, sid 236
185. David Attenborough, Life On Earth: A Natural History, Collins British Broadcasting Corporation, June 1979, sid 240
186. Görsel Bilim ve Teknik Ansiklopedisi, sid 185-186
187. Walter Metzner, http://cnasid ucr.edu/ ~bio/faculty/Metzner.html
188. Bilim ve Teknik, Ocak 1990, sid 10-12
189. David Attenborough, Life of Birds, Princeton Universitye Press, Princeton-New Jersey, 1998, sid 47
190. National Geographic, September 1995, sid 98
191. James L.Gould, Carol Grant Gould, Olağandışı Yaşamlar, Tübitak Popüler Bilim Kitapları, Ankara 1997, sid 130-136
192. David Attenborough, The Private Life of Plants, Princeton Universitye Press, Princeton-New Jersey, 1995, sid 81-83
193. Encyclopedia of Reptiles and Amphibians, Published in the United States by Academic Press, A Division of Harcourt Brace and Company, sid 35